OJ. Vilken brådska hon har. Fort! FÅ hit maten! Det är skönt när hunden gör allt för go'biten. Sitter här i köket och har just avslutat ett litet apportförsökspass...och jag är supernöjd. SPeciellt med tanken på att vi inte har provat detta tidigare.

För två dagarsedan fick jag ett tips på hur jag kan lära in apporteringen utan tvång. Och! Ja, i dessa två dagar har det gått suveränt. Jag började med att köra apport med Natz-killen så att Verra fick tjuta fritt och sukta efter godiset. Natz gör det galant. Åtminstone här och utan störning. Så började jag med Verra och djädrans. Hon tog apportbocken, vred på huvudet och spottade ut den på golvet för att i samma veva kasta sig över MATEN!! Hahahaa det gick jättebra!

Natz och jag vi gör kontaktövningar och lite koncentrationsövningar för att se om det blir bättre på träningsplanen med positionen. Egentligen kan han allt med är inte alltid med på noterna.

Det som är mest jobbigt för mig är just detta att ta det lååångsamt och tålamodigt! Att inte rusa fram i snårskogen. Men denna vecka har vi lagt upp en planering och tagit allt med småsmå steg...Jag är riktigt nöjd med mig själv :O)